Swedbanks Konjunkturprognos

- Även om de globala tillväxtutsikterna förbättrats något under 2010 och 2011, förutses uppgången bli måttlig och risker på medellång sikt byggs alltjämt upp, säger Cecilia Hermansson, bankens chefekonom. Att dra tillbaka stimulanserna, som idag håller uppe tillväxten, blir en gigantisk utmaning för det globala ledarskapet.

Sveriges kalenderjusterade BNP bedöms ha minskat med 4,2 % ifjol, men förutses växa med 2,0 % och 2,6 % under 2010 respektive 2011. Upprevideringen jämfört med september med 0,8 respektive 0,3 procentenheter beror främst på en bättre exporttillväxt samt en mindre negativ utveckling på arbetsmarknaden i ljuset av bättre globala förhållanden och större effekter av de inhemska stimulansåtgärderna. Arbetslösheten bedöms stabiliseras på knappt 10 %, samtidigt som en större uppgång i sysselsättningen dröjer när många företag ökar produktiviteten. Den privata konsumtionen har reviderats upp och utgör en viktig tillväxmotor, men samtidigt ökar riskerna i hushållssektorn under de kommande åren.

- Hushållen har ökat sin skuldsättning i spåren av de låga räntorna, och mot slutet av 2011 när Riksbanken höjt styrräntan till förväntade 3 %, bedömer vi att ökade ränteutgifter kommer att pressa konsumtionstillväxten och fastighetspriserna, säger Cecilia Hermansson. Även om Sveriges ekonomi väntas utvecklas bättre än många europeiska länders, finns alltjämt risk att utvecklingen blir långsammare, t ex genom att strukturomvandlingen inom industrin får större effekter på arbetsmarknad och efterfrågan.

Estlands ekonomi bedöms påverkas positivt nu när ett medlemskap i EMU 2011 synes alltmer troligt. Investeringar och risktagande gynnas av mer positiva förväntningar, och Estland förutses växa med 1,5 % i år och 4,5 % 2011. Återhämtningen i Lettland och Litauen dröjer till andra hälften av innevarande år, men redan nu har exporttillväxten stärkts i ljuset av en bättre omvärldskonjunktur. BNP sjunker med 3 % respektive 2 % i år, men under 2011 förutses en tillväxt kring 3-3,5 %, huvudsakligen driven av exportsektorn, medan den inhemska efterfrågan förutses vara svag i ljuset av skuldsanering och budgetkonsolidering.

- Vi ser att arbetskostnaderna anpassats förhållandevis snabbt och konkurrenskraften i de baltiska länderna förbättras, säger Cecilia Hermansson. Samtidigt försvårar den deflatoriska utvecklingen skuldsaneringen. Flera år med budgetnedskärningar väntar för att balansera budgeten, och den stora utmaningen är att samtidigt tillfredställa de kortsiktiga budgetkraven och de mer långsiktiga strukturella reformbehoven.